Tankar från sänghalmen

Jag är med mitt kompisgäng. Jag har min mobil i handen och av någon andledning har jag kvar mr X nummer. Jag tittar på dem och pratar med dem. Men jag kommer på att något inte stämmer. Jag är inte i Sverige. Jag är i Portugal och visst har jag inte åkt hem bara för att hälsa på dem och sen åka hem?
Mitt lilla vett jag har i drömmen bedömmer möjligheterna att det här är en dröm är överlägsna. Jag drömmer. För jag är i Portugal. I en säng i ett hotell rum där min syster sover i sängen bredvid mig.
Med tankarna flygandes runt runt plockar jag upp min telefon och ringer mr X. Hör och häpna, jag bestämmer träff med honom, skulle jag aldrig göra om det hade varit i verkligheten. Är livrädd för honom, absolut livrädd, vet inte vad som händer om vi börjar prata igen, och vill helst inte ta reda på det heller tror jag.
Vi träffas på nåt litet mysigt ställe och jag flyger på honom. Självklart har vi mer intimt umgänge än att prata.

När jag vaknade på morgonen kändes det som om jag hade förått mig själv
Men nu när jag tänker tillbaka på det är det mest roligt

Gillar inte när man har svårt att släppa någon
Det blir som ett gift
När man inte tänker på det känner man sig tom
När man tänker på det är man bara låg
Fast då känner man något
Eller det är kankse bättre att inte känna något än att känna smärta?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0