Sarah MC

Det var på tiden
Känner det i varenda cell nu
Brukar inte direkt sakna det
Men nu vill jag ut
Egentligen skulle jag vilja gå ut och dansa
Älskar att skaka rumpan

Men ikväll blir det mest bara en prat kväll
Det ska bli skönt
Behöver nog en mjuk start
Måste vara flera månader sen sist
När Jonna fyllde år
Oktober
Och då drack jag två cider och ett glas champange
Gick upp i huvudet på mig
Lätt påverkad som en lite docka eller nåt
Har inger emot det
Blir ekonomiskt så



Känner dock hur dubbel jag är
Ena sekunder föreläser jag om hur dåligt alkohol är
Och nästa törstar jag efter att få bli påverkad
Tror det har och göra med att mitt humör åker berg och dalbana
Just nu befinner jag mig på hissnanade höjer
På väg ner
Tror jag...
Har inte längre koll
Är för mycket känslor i den här lilla kroppen
Skulle få många att go insane
Tur att jag är så mentaltstabil
Trots instabiliteten :p

Jag var inte ute igår
Tittade istället på några avsnitt av Legend of the Seeker
Vilket resulterar i att jag är pigg
För jag somnade vid elva

Hur som helst var Martin ute
Och han somnade långt efter mig
Plus att man inte direkt blir piggare av att ha druckit dagen innan
Han påstår sig vara pigg
Eller snarare inte bakis
(Jag är inte ett fan när han häller i sig stora mängder alkohol
Vilket resulterar i att vi inte är speciellt bra att sätta i samma rum när han dricker
Eller när vi båda dricker
Då är vi nästan en ännu värre kombo...)

På morgonen var han pigg
Slängde massa sopor och hans tomma ölflaskor
Jag diskade upp efter dem
(Han är skyldig mig en tjäns för det
Och den tänker jag använda mig av
Lita på det)
Sen stupar han ner i soffan
Medan jag först har urtråkigt
Sen inser att jag inte kan vänta på att han ska bli pigg
För han blir inte det
Då sätter jag mig vid datorn och grejer lite
Duschar och får faktiskt tillbaka lite drivkraft
Sen sätter jag mig och spelar Dragon Age
Inte bra...
Kommer bli kär i Alistar igen
Blev det när jag spelade det sist
Rätt patetiskt faktiskt
Eller väldigt snarare kanske

Och när jag tittar ut i vardagsrummet ser jag inte en pojkvän i soffan
Utan någon form av sovande björn
En sån utan hår på huvudet



Men nu är han uppe och ska laga mat
Och jag ska helt ärligt inte ens sitta i köket
För han har legat på soffan hela dagen... nästan
Och inte lyft ett finger
Konstigt?

Sitter i min tjurbubbla
Vill att den ska vara gjort av något stenhårt nu
Något som aldrig kommer försvinna från mig
För jag blir trött
Vet att det kommer komma tillbaka
Vet med mig allt
Vet vad jag borde göra
Vet vad jag vill
Varför gör jag då inget av det?
Varför sätter jag mig här?
Skriver så att idioten det hadlar om garanterat kommer läsa det
Fast en idiot är inte helt rätt benämning
Mer korrekt vore en okänslig tölp som verkar finna nöje i att göra mig

1. Ledsen, så ledsen att jag tar tillflykt i min försvarsmaskin som kan mosa det mesta i sin väg (har varit mitt skydd under jobbiga nätter)
2. Ilskan, oumbärliga ilska. Kan man hata något mer, men älska det samtidigt? Vad skulle jag gjort utan dig? Troligen förvandlat mina kinder till russin efter att timmar av lipande. Känner inte alls igen mig, brukar vara relativt tuff, krävs mer än disk för att knäcka mig, men tuffheten är borta.
3. Sårbarhet, ingår väl egentligen i alla. För anledningen till att jag blir så arg är att jag vet att jag kan bli förgjord. (Jävligt dumt att bli arg på personen då eftersom att det inte direkt är något tilldragande beetende.) Därför eldar jag på min fjärdekänsla.
4. Hotet, och att försvara sig. Inte genom ilska utan genom att gå in i mig. Låta mig bli likgiltig mot allt runt mig. Det spelar ingen roll om jag är hemma, eller i Afrika. Här finns bara jag, mitt mest vidriga jag. Där mitt ego är så stort att det inte får plats i mig. Det klampar fram och kräver sin vilja fram, låter ingen annan gå före mig. Jag är mitt uppdrag, det är jag som ska må bra. Till varje pris.
5. Ensam. Det finns ingen gång jag känner mig så ensam som när jag blir arg och ledsen, sårbar och indragen på samma gång. Jag stänger ute det jag vill ha hos mig. Tvingar mig att trycka undan känslorna som ursinnigt skakar gallret. Tillslut är dock ensamheten så påtaglig att den smyger ner i fängelsehålan och låser upp för känslorna. Ilskan brukar vid det här laget ha ebbat ut i någon form av bitterhet och har inte ens chans mot dem elefantstora känslorna som kliver ner egot och dess stolthet på marken.

Kort sagt
En eloge till puckot som står ut med mig
Diplom till alla som orkar med mig i mina mörka stunder
Och framför allt en medalj till ensamheten som kan kliva fram och ta tag i saker
Till exempel få bukt på min envisa stolthet
För jag må vara relativt liten
Men storthet har jag som en jätte


Fast jag vet i alla fall med mig att jag skulle vara en skärva av mig själv
om något hände, den tanken är inte rolig... Även om han kan se sinnes-
förvirrad ur och som en liten gullig köttbulle ^^

Minns en tjej som sminkade sig alldeles för mycket
Tillät sig att snacka med killar bara för att få deras samtycke om att jag var bra
Att jag såg snygg ut
Satt alldels för mycket vi datorn
Framför allt framför msn
Kärade ner mig i killar bara för att vara kär
För att det... tja...? va lite coolt?
Att kunna gå runt och säga att man pratade med nån spännande kille
På msn (seriösheten i msn trodde jag då var hög, vet bättre idag)
Bilddagboken var min bästa kompis
(Helt galet, idag loggar jag in på facebook i 3 sek sen ut igen)



Åkte utomlands
Fortfarande överaktiv gällande killar
Spanade in alla som inte var ölberg
(Något överdrivet, men om du varit där vet du vad jag menar)
Det enda som kom ut ur min mun gällde det motsatta könet
Hur dumma dem var
Hur snygga dem var
Men mest hur dumma dem var
Att folk stod ut med mig alls kan jag inte fatta



Kom hem
Lugnade ner mig lite smått
Alkoholan kom in i mitt liv
I ytterst små mängder
Hade roligt
Hade jättekul
Helt bara för min egen skull
Faktiskt när jag tänker på det hade jag roligast när man bara var med tjejer
Bara tramsade
Och kunde tramsa fullt ut
Som att få vara fjorton igen
Nostalgi



Blev introducerad till någon
Genom min kära mor
La till nissen på facebook och började prata med honom
Märkte att jag tyckte han var skön att prata med
Kände mig avslappnad med honom
Som om han verkligen gick att lita på
Träffade den här nissen ute en kväll
Vi sa bara hej
Ingen av oss gillade den enda speciellt vid det tillfället
Fast jag skyddade honom från Annes sms från min mobil
(Väldigt roliga sms, men det var nog bra att han inte fick dem)
Vi började träffas
Självklart började tjata om honom
Ville han bara vara kompis eller ville han ha mer?
Ville jag ha mer?
För redan från början insåg jag att jag kopplade med honom på nåt vis
Att vi var kompisar
Jag visste inte om jag var beredd att satsa det
Vilket jag var, visade det sig
För idag bor vi ihop
Och har barn och är gifta
Åker på semester till Kreta varje år
Sharter
Visserligen är det sista sant
Men, you get the point?



Skulle jag välja någon av faserna
Blir det den jag lever nu
För mer ospännande fast otroligt spännande liv tror jag inte jag har levt
För att tro att allt är en dans på rosor när man väl är ihop
(Gjorde jag innan vi blev ihop)
Är BULLSHIT
Har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv som jag har gjort sen jag träffade Martin
Fast jag har inte heller mått så bra
Det positiva väger upp för det negativa
Att man faktiskt gillar varandra gör inte saken sämre

Det är ungefär det man ska göra hela livet
Som sjuåring lär man sig saker i skolan
Sånt man tycker är helt onödigt då
Minns att jag inte fattade varför jag skulle kunna klockan
Vilket visade sig vara ganska bra

Så går man i skolan tills man är 18
Sen är det dags för jobb eller ännu mer skola
Skulle det vara så att man väljer att inte göra det är man galen
Ungefär som om jobba är det enda som är värt att göra
Visserligen är det ganska bra att ha pengar, men annars?

Sen ska man jobba tills man är minst 65
Med något som inte alls behöver falla en i smaken
Men så länge man inte är arbetslös är alla nöjda och glada
Hela livet för människor kretsar kring att jobba
För mig med
Även om jag blir deprimerad när jag tänker på det
Varför ska jag ens leva för?
Vad ska jag göra?
Vad kommer jag lämna för avtryck?
Det enda jag kommer göra är att jobba
Jobba lite till
Sen ska man ha barn
Och åka på semester
Köpa hus och...
Allt står redan skrivet
Man ska leva livet som man ska leva livet
För meningen med livet är att man ska skaffa barn
Som ska skaffa barn
Vad är poängen?
Om man finns bara för att finnas
Vad är man då bra för?

Bara en vinterdeprimerad liten tjej som är gnällig
Kommer lugna ner mig när jag får en godnatts sömn

En som gör det är hon som är 14 och har fått barn
Mikalea tror jag hon heter
Det är så sjukt


Dem ska förlova sig den 14/2, livlig fantasi ;)

För det första vill jag inte såga henne
Bara vara facinerad av henne
Hur kan man vilja lägga ut så mycket om sitt privatliv?
Jag vet att jag kan vara lite på gränsen, men jag biter ihop
Tror inte Martin skulle vilja att jag skrev ner allt om vårt förhållande
Inte så att folk kan läsa det hur dem vill

Mikaela har hur som helst blivit utnyttjad som jag har fattat det
(Vem vill skirva det?
Är inte det sånt som man vill glömma?
Inte nåt som man riktigt skyltar med?)
Hon svarar ärligttalat på frågor som människor skriver som inte alls gillar hennes beslut
Som varför hon och hennes kille skaffade barn
Hennes svar var att han inte kunde ha på sig vanliga kondomen
(Provosera fram nåt av den stora massan som läser hennes blogg?)
Det finns stora, det visste hon
Och det här är det mest sjuka
De hade inte RÅD att köpa dem stora kondomerna
Hello stupid?
Hur mycket kostar det inte att ha barn?
Om man jämför?
Ett barn under de första 18 månaderna kostar 1,3 miljoner
Visst man får barnbidrag, men det går bara upp i 233 000
Så differansen blir fortfarande 1,1 miljoner
Jag tror att man får rätt mycket kondomer för det
Sist jag kollade i alla fall

Nästa lilla grej är att hon frispråkigt skriver på sin blogg att hon blev med barn nästan direkt efter
Det är visserligen möjligt eftersom att hon inte ammade
Men att skriva det så fort?
Om man antar att han inte satte på henne precis när hon legat på BB
(Vilket jag inte hoppas, pain)
Då kan hon inte ha gått länge med barnet
Och för er som inte haft en mamma som varit med barn när man har varit äldre
De tre första månaderna är osäkra
Risken att man tappar barnet är väldigt stort
Det är därför man inte så ofta märker av den första tiden
Man vill inte att folk ska veta om det för det är jobbigt att på missfall

Nu borde jag gå och äta nåt
Handlade upp 1200 på mat och sånt igår
Inte alls roligt
Men nu har vi så vi klarar oss ett tag
Så att jag ska äta på stan är egentligen inte alls speciellt...bra?
Men mensen stökar till även min hunger...
Vad får man egentligen ut för gott av den?
Inte ett piss?
Man är kåt som en gris
Blöder och luktar illa
Är inte hungrig
Plus att man har ont
*Suck*
Skulle vilja vara kille när jag har mensen


Saknar mitt långa hår när jag ser gamla bilder
Får väl låta det växa ut igen
Jag som har gått och fått för mig att jag vill klippa av det

Lite så känns det
Och som om jag har nåt i magen som vill komma ut
Nåt som slår sönder mig
Andra brukar kalla det mensvärk

Hur som helst har jag haft mer än tråkigt
För jag orkar inte ta tag i nåt här hemma och göra nåt
Så nu ska ni få se faktastiska
Helt underbara bilder på mig







Sista bilden är bästa
Satt tydligen inte alls med huvudet rakt
Ser ut som en jätte
Eller tja...
Mig fast lite bredare i ansiktet