Sarah MC

Från att man ska dela allt till att man ska gå skilda vägar
Över en natt
Man ska stå varandra närmare än man gör med någon annan
Sen ska man inte finnas där för varandra helt plötsligt
Man ska öppna upp sitt hjärta och slåss för att det ska fungera
Desto jobbigare förhållandet blir, desto mer ska man lägga ner sin själ i det
För att sen plötsligt dra tillbaka den

Fascinarer mig att det är så konstigt
Att logiken är så slående ologisk
Det är inte det att jag inte kan acceptera det
Bara det att när jag nu upplever det själv kan jag se hur skumt det är
För det är egentligen väldigt lustigt

Jag menar, man kan ju jämföra partern man delar en längre tid med med en bästa kompis
Och dem gör man inte slut med under över en natt
Det är en lång utdragen process om man ska "göra slut" med en kompis
Det tar tid
Man hinner vänja sig vid tanken
Det behöver man inte göra i ett förhållande
För där kan den ena komma hem en dag och blåsa av det
Helt utan förvarning
Så... sjukt
Hittar inget annat ord för det
För börjar man tänka på det blir man helt ställd
Och det där ställer man upp på?

Han stod där bredvid mig sen förra året
Trots att jag satte mig upp mitt i natten och grät stora tårar (hade öroninflamation)
Trots att jag kunde förvandlas till en atombomb under loppet av en sekund
Och jag stod vid honom trots alla hans brister
Och nu är det slut...

Måste bara publicera en bild från min student
Hittade den i veckan och kunde inte låta bli att spara hem den från facebook (vet att jag inte borde titta på gamla kort)
Känner mig vemodig
Men ändå vet jag att hade vi varit ihop längre hade vi säkert inte ens kunnat vara civiliserade mot varnandra nu


Ha det bra i livet gubben, för det hoppas jag att jag kommer ha det