Inbördeskrig

Vänder och vrider på det
Tittar från vänster
Och från höger
Sätter mig ner på huk och kikar upp
Ställer mig på en stege och studerar det uppifrån
Känner försiktigt på det
Fast hur mycket jag undersöker det svävande problemet framför mig kan jag inte avgöra vad jag ska göra med det
Min högra sida vill att jag ska stoppa ner det i bakfickan
Min vänstra sida vill att jag ska springa
Så längt att den flygande lilla klumpen inte kan hitta mig
Inte än på ett tag i alla fall

Så där står jag och glor
Vet varken ut eller in
Vrider och vänder på det tills jag blir galen på mig själv
Får reda på att klumpen har gjort saker jag inte visste om
Som att radera sms utan att ens titta vad det står
Vänstra sidan jublar av lycka och trycker på att jag ska springa
Men höger sidan poienterar att klumpen har varit väldigt snäll och mysig när jag har träffat den
Du förstår principen?

Jag brukar hålla på och överanalysera det mesta
Fast det här är av ett helt nytt slag
Som om ingen av mina halvor kommer ge med sig
Så tillslut kommer klumpen stutsa iväg med en tyst blick mot mig
"Du fick din chans långsamma apa."
För om jag ska göra något som är ganska avgörande brukar jag vilja känna mig säker
Det gör jag inte nu
Jag flyttar mig ständigt från höger till vänster
Ingen av dem är speciellt mycket starkare än den andra
Båda väntar upphetsat efter att den lilla klumpen ska göra något
Som får just den att kunna krossa allt den andra står för

Förstå min förtvivlan
Där står jag och ser på mig själv
Inbörderskrig
Tror jag förr eller senare får gå emellan och avbryta kriget
Och då blir det beslutet jag kan fatta själv
Helt utan att någon annan kan göra något åt det
Gå med huvudet högt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0